Main »

Snusk Amp Poesi

Låt oss göra poesi tillsammans!

 

snusk & poesi

 

 

I

 

jag ska försöka att inte säga kuk hela tiden. jag ska försöka att inte tänka med min kuk hela tiden. om kuken kunde tala vad skulle den säga då. kuken skulle kunna vara ett smycke om än inte särdeles diskret. kuken är väl ändå den absolut fånigaste delen av den manliga anatomin. det finns ju annat att skriva dikter om förutom kuk.

 

kan du inte få kuken ur handen nån gång då.

 

hvad är en kuk? kuken kan vara ett viktigt attribut en mecenat med kalvkrås och peruk ty mången byggt sin lycka på sin kuk. via freudianska teorier kan man analysera sitt arv och till slut komma tillbaka till sin kuk.

 

egentligen kan varje föremål som med någon vilja i världen är en smula avlångt till formen betraktas som en kuk. kan inte någon komma hit och röra vid min kuk. nu ska jag gå på kafé och dricka mitt kaffe med kuk och allt.

 

jag har en kuk men jag är glad ändå. han är en sån jävla surkuk som aldrig är nöjd bara bla bla klassamhället bla bla könsmaktsordningen bla bla. den moderna lyriken är om vi föreställer oss litteraturen som en manskropp själva dess kuk. han kan bränna rökelse och läsa dikter men i själva verket vet vi ju att han bara vill ha kuk.

 

det finns många män som inte har kuk och vice versa. deras kuk är mycket större än våran kuk så vi river våran kuk och bygger en ny kuk. jag gillar den fläckiga hyenan hon har kuk och ingen vet varför hon har den om inte för att det är någon sorts social markör mellan hyenorna att vifta med sin kuk. å andra sidan är det ingen som vet vad människans kuk är till för heller.

 

jag ska försöka att inte säga kuk hela tiden.

 

 

 

 

II

 

du ligger alldeles på mig och det är en särskild känsla.
jag har armarna utsträckta och det har du också alldeles ovanpå mina,
men du når inte ända ut till mina fingerspetsar med dina,
bara till sista leden.

 

jag håller handen om ditt finger,
inte din hand utan ditt finger,
och du sluter din hand i sin tur om mina knogar.

 

sedan sitter jag kvar i mörkret och känner saker rinna nerför axlarna,

 

och det att allt i rummet verkar kallt,
efter det som glödde.

 

 

 

martin johnsson

Sidan senast ändrad april 14, 2009

 

Texten på den här sidan omfattas av licensen Creative Commons Erkännande-Dela Lika 2.5 Sverige. Den ger bland annat rätten att kopiera verket och bygga vidare på det, så länge författarnas namn tillkännages och alla härledda verk faller under samma licens. Klicka på länken för att läsa detaljerna.

 

De författare som varit med och redigerat en text ska alltid stå skrivna i kursiv stil längst ner. Den som gjort den senaste ändringen står först. Det är de som skriver själva som väntas sköta den hanteringen snyggt. Om det inte ser snyggt ut: någon som har varit med fattas el dyl, får du gärna vara snäll och rätta till det!